onsdag 5 september 2012

Jonas Buud

Nej okänd är han ju inte, inte ens före andraplaceringen i UTMB i helgen (Ultra Trail du Mont Blanc). Men jag visste faktiskt inte att han hade så knapert med sponsorer som det står i artikeln: skor och kläder från Asics och ett löparband från Monark. Det kan man inte leva på.

Jag trodde att förhållandena för ultralöpare hade börjat förbättras, inte minst av Kilian Jornets stora framgångar både under tävlingar och med sponsorer.

Men Buuds liv verkar ganska behagligt och påminner om mitt eget (förutom träning före frukost och 14-20 mils löpning per vecka, och någon Siljansled finns det inte där jag bor):

Han tävlar för IFK Mora och använder gärna Siljansleden på träningarna. Han går upp vid sextiden och hinner med en dryg timmes löpning före frukost varpå han beger sig till jobbet som GIS-konsult (han sysslar med geografiska informationssystem), kommer hem vid halv två då nästa pass följer innan han hämtar barnen vid dagis och skolan.
Så ser vardagen ut precis som passen, med ett identiskt tempo mår han som bäst.

måndag 3 september 2012

En detektivhistoria, eller hur man fuskar i marathon

Den här långa extremt välskrivna historien av Mark Singer är som en Sherlock Holmesberättelse. Här är en länk till en podcast där Singer berättar om sin artikel. Den handlar om Michigan-tandläkaren Kip Littons ofta framgångsrika försök att fuska i marathonlopp och även i kortare lopp.

Här en länk och här ytterligare en till inlägg med bilder som visar att det är otänkbart att Litton sprang så fort i loppen ifråga. Mitt favoritinlägg är det här som visar hur han smyger över startlinjen som om han vore en åskådare för att senare avsluta med en 2:57 tid efter att ha bytt kläder.

Det är fortfarande ett mysterium exakt hur han gjorde. På något sätt måste han tagit sig av banan och åkt bil, cyklat eller tagit en genväg, det är nog inte så svårt eftersom han alltid startade bland de sista. Men att komma tillbaka in på banan bland elitmotionärerna är svårare och ofta, men inte alltid, lyckades han passera tidskontrollerna. Och varför gjorde han det? På sin hemsida, som nu är nedtagen, försökte han få in pengar till cystisk-fibrosforskning. Men ingen har visat att han försökte sig på något finansiellt bedrägeri.

Ingen skada skedd, finns det de som säger, eftersom ingen vinner några pengar på den här nivån. Dock berövade han någon annan chansen att få springa Boston Marathon och att få stå på prispallen i åldergruppen.

Historien är fascinerande och tragisk på samma gång. Men hade han varit min tandläkare så hade jag bytt.


söndag 2 september 2012

Lisa Nordén och Hy-Vee!!

Jag tittade på hela tävlingen, trots att det bara var streamat och bara med kameror kring transitionområdet, och trots att kommentatorerna hade lite koll på vem som var vem. Transition- och varvningsområdet var dock stort och det var korta varv för både cykling och löpning och därför fanns det nästan alltid någon som fanns i bild. Det var alltså ingen OS kvalitet, men betydligt bättre än streamed IronMan.

Och som jag sagt tidigare, slutspurten från OS var det kommentatorerna kom ihåg av Lisas 2012 säsong. Jag tror fortfarande att det är bättre att komma tvåa i ett legendariskt lopp än att vinna ett lopp som ingen kommer ihåg.

Sarah Haskins ledde både efter simningen och cyklingen, sen gick Lisa om och ledde efter det första av av fyra varv. Och det höll. Hon vann för andra året i rad! Den första kvinnan som gjort det.

Det var mer nervöst att se än OS. Det är mycket som kan gå fel när man ligger i ledning. Och det var tydligen mycket varmt och fuktigt i Des Moines, Iowa.

I segerintervjun berättade hon att hon var tvungen att stanna 40s för att justera styret, något som man inte fick se i bild. Det problemet hade blivit katastrofalt i ett ITU lopp, men i serien där Hy-Vee ingår är inte drafting på cykeln tillåten. 

Priskassan är den största i triathlonvärlden och inte bara för vinnarna. Det kanske verkar ytligt att prata om pengar, men triathlon är ingen sport som man blir rik av i andra lopp. För Hy-Vee finns delpriser för första varvet simning, andra varvet, etc. Och slutsegrarna får hela $151.500 (drygt en mille) . Men det blir prispengar till alla (det är bara ett litet antal som blir inbjudna): 

1 $151,500
2 $75,000
3 $50,000
4 $25,000
5 $20,000
6 $18,000
7 $16,000
8 $14,000
9 $12,000
10 $10,000
11 $9,500
12 $9,000
13 $8,500
14 $8,000
15 $7,500
16 $7,000
17 $6,500
18 $6,000
19 $5,500
20 $5,000
21 $4,800
22 $4,600
23 $4,400
24 $4,200
25 $4,000
26 $3,800
27 $3,600
28 $3,400
29 $3,200
30 $3,000

Postscript: Här är en tävlingsrapport som innehåller mer detaljer än de som framkom under sändningen (bättre än TT:s rapportering). Och här är en fantastisk artikel om Lisas tränare Darren Smith.

CrossFit på TMZ

CrossFit måste vara stort nu när till och med TMZ gör parodi på träningsformen: Det är elakt och roligt (och jag hade ingen aning vem Kim Kardashian var innan jag just googlade hennes namn).

Hy Vee Triathlon

Jag läste just ett tweet från Mirinda Carfrae: "Feeling bummed that i opted out of Hyvee. Such a fun race with some of my besties racing."

Den kommentaren förstår jag.

Jo, det kommer att bli en tävling på nästan lika hög nivå som OS den 2 september: Nordén, Spirig, men också Haskins som inte kvalificerade sig för OS (samt Bennett, Groff och många fler).

Synd bara att det inte blir någon TV sändning av OS kvalitet med helikoptrar och motorcyklar, utan endast streaming. Tiden, om jag förstår saken rätt, är 13:30 Iowa-tid, vilket lär bli CET +7, alltså 20:30.
Hälsoblogg