Den här artikeln diskuterar problem när man försöker nå formtoppen för en speciell tävling. Mycket handlar om psykologi – en misslyckad träningsession kan få negativa effekter på självförtroendet – men ett annat problem är överträning.
Min ofrivilliga vilodag i veckan förde med sig att jag sprang ett PR på 10k två dagar efteråt. Det var på träning förstås, så det räknas inte, men det var en fin indikation på min form hoppas jag. Om en vecka springer jag min sista inplanerade halvmara. Visserligen är banan okänd och backig (Seattle), men ett PR är möjligt: vädret blir kallare än det jag är van vid och jag startar i startgrupp 1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar