Många av de negativa kommentarerna till TT-artikeln i DN om att rekommendera simskolor att lära barnen crawl först bygger på missförstånd. Det är inte jobbigare att crawla än att simma bröstsim. Tvärtom. Världsrekordtiderna är lägre för crawl än för bröstsim. Det betyder helt enkelt att crawl är ett effektivare simsätt. Och det är därför de flesta långdistanssimmare (som Diana Nyad som har föresatt sig att simma från Cuba till Florida, 165km) använder crawl. Men det är inte det diskussionen gäller.
Bröstsim är inte enkelt som många vill göra gällande. Många simmare och tränare anser det är det svåraste simsättet. Det är många detaljer i koordinationen, fot- och benvinklar, etc. Och sånt är svårt för barn. Återtagningen sker under vattnet och bromsar därmed farten. Även knäskador är relativt vanligt hos aktiva bröstsimmare.
Min dotter lär sig inte bara crawl utan även ryggsim (som är enkelt för henne), men även fjärilsim med betoning på kicken för att utveckla känslan för vattnet (vilket också kommer till användning när man tävlingssimmar, se den första videon nedan). Det är också relativt enkelt för henne.
Fördelen med crawl som det så korrekt står i artikeln är att övergången från det intuitiva sättet att simma till ett av de fyra simsätten går lätt. Det första min dotter fick lära sig var att doppa huvudet under vattnet. Flyta, blåsa bubblor och hundsim kunde hon sedan tidigare, så steget sedan till att lyfta armarna över vattnet vid återtagningen var inte alls stort. För henne är andningen inte det stora problemet, men däremot balansen i vattnet då kroppen vrider sig. Hon går dock oerhört snabbt framåt. Men de få gånger hon försökt bröstsim har det inte fungerat alls. Detaljerna måste fungera separat innan det kan sättas ihop och bli till en helhet. Hon kommer att lära sig det också, det är jag säker på, men det kommer att ta längre tid.
Bland de kritiska kommentarerna fanns en som överensstämmer med mina erfarenheter, av det enkla skälet att jag inte lärde mig crawl tidigt:
Crawl förutsätter att man har tränade muskler för simsättet, jag är föredetta tävlingssimmare och behärskar crawl utmärkt, men eftersom jag inte simmat crawl på flera år kommer jag ungefär 100 meter innan jag är helt slutkörd och får byta simsätt. Med grundläggande förmåga att simma bröstsim och med kass kondition i övrigt kan man simma flera kilometer. Med grundläggande förmåga att simma crawl och kass kondition i övrigt kommer du 50 meter.
Flera kilometer tror jag är en överdrift, men diskussionen gäller ju vilket simsätt man ska börja med, inte om man helt ska avstå från bröstsimmet: Simmar man i öppet vatten t.ex. måste man ju kunna hålla huvudet ovanför vattenytan under kortare perioder för att inte simma fel och crawlkick fungerar inte bra för att trampa vatten. Och det är väl inget fel på tanken att hålla uppe konditionen och styrkan så att simma 200m crawl inte känns som att springa en marathon.
De som påstår att crawl är svårare verka bygga kommentarerna på sina egna erfarenheter. För bara fyra år sedan skulle jag ha hållit med dem (då jag knappt kunde crawla 25 meter). För barn är det inte svårare, utan lättare. Jag önskar att jag hade fått lära mig crawl tidigt och inte halvdant bröstsim. Då hade jag kanske varit en hyfsat snabb triathlete nu.
Det är det frågan egentligen gäller: ska sexåringar lära sig bröstsim med dålig teknik eller crawl med bra teknik först?
Att kunna simma snabbt och effektivt är dock inte bara en fråga om att kunna tävla, eller om liv eller död. Det finns också ett värde i sig själv att kunna utföra något riktigt bra. Och precis när det gäller att lära sig spela ett musikinstrument så är det bäst att börja när man är liten. De jag känner som lärde sig crawla väl som barn verkar kunna ta upp simsättet igen utan problem och med en underbar teknik även om de inte simmat på länge.
Här är en video med Michael Phelps. Och här en lugnare, också med Phelps. De visar enkelheten med en perfekt teknik och hur vackert det kan vara.
Jag skrev ett tillägg till det här inlägget.
