lördag 23 oktober 2010

Triathlon

Eftersom jag periodvis (säsongen är över nu) även triathlontränar är en artikel som den här intressant. Som det står i  många kommentarer till artikeln, det behöver inte bli så dyrt, men det är dyrare än att bra springa och betydligt mer komplicerat. Beteckningen MAMIL (Middle Aged Men In Lycra) för såna som jag är elak, men stämmer ganska väl.

Jag gillar kommentaren att det går att vara aktiv även om man har en viss skada. Simning har liten påverkan på knän, t.ex., om man inte simmar bröstsim förstås.

PR på 10km

Det var inte många månader sedan jag trodde att jag inte kunde slå mitt  47:44 PR på 10km från åtta år sedan. På den tiden hade jag inga barn och mycket mer tid att träna. Idag gjorde jag det, visserligen bara med fyra sekunder. Men jag var inte speciellt trött efteråt och sprang för det mesta med "negative splits", dvs varje km var litte snabbare än den föregående. Och jag kunde ha sprungit fortare.

Träna smart är lösningen: fokuserade fartlekspass, lugna avslappnade pass där tekniken är viktigast, och gärna crosstraining, och mitt favoritpass, 10km med konsekvent genomförda negative splits.

fredag 22 oktober 2010

Skor

I New York Times kom just en artikel om löparskor. Det står inte mycket nytt, förutom att det inte finns några kvalitetsskillnader mellan dyrare och billigare skor samt att storleken kan variera mellan identiska skor. Det var ganska länge sedan jag var besatt av skor och läste Runners Worlds recensioner. Nu är jag bara nyfiken på att testa barfotalöpning när tävlingssäsongen är över. Jag testade för drygt ett halvår sedan, men det gjorde ont i fötter och knän efter bara 200m, men jag tror jag gjorde fel och tog för stora steg och försökte springa med tånedsättning.

torsdag 21 oktober 2010

Junk miles

Jag testade min nya framåtlutande löparstil idag, fast i ett otroligt långsamt tempo, 6 min/km. Det kändes mycket bra och avspänt, och jag kunde koncentrera mig på tekniken utan att oroa mig för att åsamka mig skador (vilket ofta händer när man lägger om stil). Jag kom ihåg en artikel jag läste för ett tag sen om Junk Miles, alltså långsamma träningspass. Fördelarna verkar vara betydande.

onsdag 20 oktober 2010

Tävlingsdjävulen

För drygt två veckor sedan sprang jag en 5km tävling. Mitt resultat kom bort i hanteringen. Men klagade, och de hittade mitt resultat.

Varför bry sig?

Det var ingen bra tävling. Jag hade just kommit över en förkylning. Det var kallt och regnigt, och jag ångrade att jag ställt upp så fort jag stod på startlinjen. Resultatet var mitt sämsta i år.

Dock lärde jag mig något om mig själv. Jag kan springa även när jag inte är i toppform. Och även om det var långsamt så var det bättre än det bästa jag gjorde i fjol. Jag lärde mig mer om att kämpa vid den här tävlingen än vid någon annan, och jag var definitivt tröttare än vid något annat 5km lopp (tröttast i mitt liv var jag efter min först halvmara då jag sprang på 2:30 i nästan 30-gradig värme, och vätskekontrollerna efter runt 15 km hade slut på vatten; men jag hade sprungit illa även om förhållandena varit perfekta eftersom jag var så otränad).

Och ett litet erkännande från arrangörerna att jag faktiskt fullföljde loppet är då inte helt fel.

Spring fortare eller lev bättre?

I del 7 av Sverige springer fanns det ett intressant inslag från elitträningen för friidrottare i Göteborg. Träningen går mycket ut på spänst i Yannick Tregaros teknikträning. Som han säger, man ska känna rekylen genom kroppen när man sätter ner foten.

Det är alldeles utmärkt för att utvecka en spänstig kropp och som utvecklar muskler i flera plan. Det gäller bara att hålla isär den vertikala rörelsen och den horisontella. Den vertikala måste man undvika vid långdistanslöpning. Rekyl-metaforen hjälper inte mig att springa snabbare (men säkert att hoppa).

Jag har en kollega som håller på med CrossFit. Jag gillar vad han säger. Teknikerna har börjat användas som en grundträning för brandmän och poliser. De behöver inte kunna springa halvmaran. De utvecklar alla muskelgrupper. Jag inser att jag måste ägna mig åt mer grundträning och CrossFit är precis vad jag skulle behöva, men inte förrän löparsäsongen är slut. Jag kan helt enkelt inte avhålla mig från att springa och speciellt nu i höstsolen när det inte är för varmt.

För att besvara frågan i rubriken: både och!

tisdag 19 oktober 2010

Varningens ord

Skador drabbar inte bara amatörer. Den här artikeln visar hur svårt det är även för proffsen att känna sina begränsningar, både Martin Lel och Robert Cheruiyot ställer in NY Marathon.

söndag 17 oktober 2010

Maxpuls?

Löparvärlden är full av equationer för att beräkna maxpuls. Här är en som anger flera olika metoder. Principen är helt fel dock: Metoderna anger säkert riktiga värden för befolkningen som helhet, men det bryr jag mig inte om. Jag vill veta vad min maxpuls är. Den råkar vara 202 (ganska högt för en 48-åring, men så är det; det har visats i labb under ett stresstest). Att utgå från en ekvation för maxpuls är lika absurt som att göra upp en hushållsbudget baserad på medelinkomsten för min åldersgrupp.

Hur ska man göra då. Här finns ett förslag. Det är ungefär vad jag gjorde i labbet. Jag brukar också nå upp till maxpuls efter ett 10km lopp, och ibland är jag nära efter ett 5km lopp. Men att nå upp till maxpuls kan vara farligt om man har hjärtproblem, och det är lätt att skada sig om man springer fort på en treadmill. Så var försiktig. I labbet hade jag elektroder på hela kroppen som kollade att hjärtat fungerade ordentligt. Och varför jag tog ett stresstest för fyra år sedan? Flera hjärtinfarkter i familjen.

Nytt Personbästa

21:52 på 5k räckte inte ens till en trejdeplats i min åldersgrupp i en liten lokal tävling med bara 131 deltagare. 45-49 åringarna är ett tuff grupp. Många börjar ta upp träningen igen på allvar när barnen blivit större eller utflugna (vilket inte är fallet för mig). Mitt nya delmål är under 20 minuter på halvmilen. Kanske inte i år, men nästa.
Hälsoblogg