torsdag 17 maj 2012

Kayano 18??

"Sveriges största skotest" har utnämnt Asics Gel Kayano 18 till årets bästa sko.

Varför då?

Det är en gammal modell som bygger ett föråldrat tänkande: löparskor ska ha tjocka sulor, vara tunga och högklackade – 12mm skillnad mellan häl och tå. Det är löparskornas motsvarighet till en stadsjeep.

Det är inte speciellt upprörande att en gammalmodig sko får bra betyg, men att den utnämns som den bästa med knappt några som helst övriga kommentar (förutom en ny hälkappa och några tekniska upprepningar som direkt verkar ha tagits från Asics) som besvarar den mest fundamentala frågan: för vem är det en bra sko? Det är inte speciellt trovärdigt, speciellt som Asics sponrar sajten.

Det är ungefär som att säga att Volvo V70 är den bästa bilen. Den är en tung användvändbar bil, inte snabb, men lastar mycket och håller ett bra tag. Men är den det bästa valet för alla, eller ens de flesta? Troligen inte.

Det är säkert så att stabila skor som Kinvara är bra för vissa löpare, de som får skador från överpronering. Men jag skulle inte låta ett butiksbiträde i löparbutik ställa den diagnosen. Det måste en sportsläkare göra.

En artikel om en undersökning bland amerikanska soldater jag refererat till förut visar ganska övertygande att det inte spelar så stor roll om man har utprovade skor, på det sätt som skoaffärer gör det. Det är snarare tvärtom:

the researchers found almost no correlation at all between wearing the proper running shoes and avoiding injury. Injury rates were high among all the runners, but they were highest among the soldiers who had received shoes designed specifically for their foot types. If anything, wearing the “right” shoes for their particular foot shape had increased trainees’ chances of being hurt. 

Så varför välja en som visserligen är bekväm (jag vet, för jag äger ett par Kayano 15), men som kostar 1000:- (2000:- i Sverige)? Att de håller länge – mina tre år gamla med hundratals mil, ser fortfarande snygga ut och är sköna att promenera i – är inte ett helt bra skäl.

Och sedan har vi problemet med fotnedsättningen. Jag har skrivit om det många gånger tidigare, men i senaste numret av Running Times finns det en fin översikt som förklarar problematiken. De tjocka sulorna, speciellt i hälen, uppmuntrar till hälnedsättning och därmed ökade belastning på leder och bidrar därmed till ökade skador.

Hur ska då ett seriöst skotest göras? Det ska kategorisera de olika modellerna efter styvhet, sultjocklek, höjdskillnad mellan framfot och häl, och inte minst syftet med skon (träning, tävling, etc.).  Då blir det ett riktigt test och användbart för oss löpare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hälsoblogg