lördag 17 september 2011

Okänt territorium

Imorgon blir det ett 25km terränglopp. Det känns bra: en obekant distans på en nästan helt obekant bana (jag har bara promenerat en liten del av den tidigare). Om man får döma från tidigare år brukar det vara flera proffs och halvproffs som deltar. Det är alltid roligt. Mitt mål är 2 timmar jämt, det skulle ha räckt till tredjeplatsen i min åldersgrupp i fjol, men det kanske är ett högt ställt mål. Men nu har det blivit kallt och lättare att springa, dessutom har jag tagit det lugnt de sista dagarna med bara några backintervall i torsdags och helvila igår.

fredag 16 september 2011

Kalorier och maskiner

Kan man lita på träningsmaskinerna i gymmet när det gäller antalet kalorier man förbränner? Det borde ju inte vara något problem att mäta energiåtgången för maskin om man matar in sin vikt. Den här artikeln diskuterar varför frågan inte entydigt kan besvaras ja. Kalkylerna i maskinerna utgår från medelvärden. Har man större andel fett i sin vikt bränner man färre kalorier/kg. Vissa algoritmer tar hänsyn till pulsen, och det ger ju bättre resultat. Men det allra största problemet är skillnaden mellan netto och bruttoenergiåtgång. Om man tränar med låg intensitet går det åt relativt få extra kalorier än om man bara skulle ha vilat.

onsdag 14 september 2011

Simning

Efter informationsmötet för min dotters simklubb pratade jag med tränaren för seniorerna och blev inbjuden att träna med dem ett par gånger för att se om det är något jag vill hålla på med.

De tränar fem dar i veckan kl. 06:00-7:30 och jag lyckades gå upp och ta mig till poolen i morse. Träningen var oerhört intensiv. De flesta verkar ha tränat och tävlat sen barnsben och gör otroliga övningar (fjärilsim med en arm, t.ex.) och håller ett krawltempo som ser ut som OS, i alla fall för en amatör som jag, eller simmar längder som sälar med ett minimalt antal simtag. Det är ingen tvekan om att jag skulle förbättra min simning otroligt mycket och att en sprint triathlon vore ganska enkel att fullfölja efter några månaders träning (jag simmade nästan dubbla sträckan idag, 1100m blev det, längre än jag någonsin gjort i hela mitt liv; och muskelgrupperna i axlarna är helt färdiga nu). Mitt mål, om jag går med, skulle bli att simma ekonomiskt och så tekniskt perfekt som möjligt för att inte förlora för mycket tid in i T1 i en triathlon.

Tränaren var uppmuntrande och tyckte min teknik var helt ok, förutom en obalans som jag redan kände till och har jobbat med, högerarmen gå över mittlinjen när jag sätter ner handen.

Problemet blir att hinna med löpningen och cycklingen, en balansgång som varje triathlete brottas med. Men jag gillar att kunna ägna mig åt en träning som inte sliter så mycket på benen (det gjorde visserligen det idag efter 300m benspark med planka, men det är andra muskler än de som används för löpning). Ett större problem är nog tidpunkten för träningen och de uppoffringar som krävs av familjen, men mina planer är inte mycket jämfört med Phelps (som min nyblivne tränare har jobbat och tränat tillsammans med):

måndag 12 september 2011

Powerman Zofingen: IronMan Hawaii för Duathletes

Jag letade efter lokala duathlonlopp för att se om jag missat något. Det hade jag, bara några timmar härifrån äger ett lopp rum i oktober i serien Powerman. Jag hade aldrig hört talas om den; den har inte slagit igenom som IronMan precis på den här sidan Atlanten, men de har ett lopp som motsvarar IM Hawaii (VM platsen för IM): Duathlon VM i Zofingen i Schweiz. Jag såg också till min förvåning att två svenskor ligger på delad femteplats i världsrankningen, Camilla Lindholm och Eva Nyström (som vanligt står det inget i svenska tidningar om deras prestationer, trots att serien är stor i Europa).

Zofingen har långdistansen 10k löpning, 150k cykel, 30k löpning. Cyckeldistansen ligger under en IM-distans men löpningen ungefär densamma, och det är ingen simning. Men det är ett brutalt lopp i alla fall:

Lindholm skrev ett fascinerande inlägg om Zofingen 2009, (jag hittade ingen direktlänk men gå till bloggen http://www.camillalindholm.com/index.php?option=com_wrapper&Itemid=87 och sök "3a i Zofingen". Hon blev trea även året därpå, och i år kom Nyström tvåa, vilket hon även gjort tidigare). Banan är alltså extremt svår med långa backar. Det här är ett lopp jag skulle vilja delta i med ett års förberedelse (och en massa cash för att ta mig och cyckeln till Schweiz). Frågan är om jag ska åka till Muncie Indiana för ett av de två Powerman-loppen i USA. Den långdistansen är 10k/60k/10k. Ingen Zofingen precis, men den tar ändå mellan 3 och 4 timmar, i möjligt höstrusk (eller skön brittsommar).

söndag 11 september 2011

Marathonträning Hanson Style

Jag hade mina längsta löparpass idag och igår. Inspirerade av Hanson brödernas filosofi att inget enskilt pass får vara av för stor betydelse och dominera veckan för mycket. Det verkar ha fungerat: idag sprang jag 20km efter att ha sprungit 16 igår.

20k är inget märkfärdigt (ens för mig): efter en halvmara känner jag mig lite trött men jag går aldrig in i väggen, jag tar på sin höjd två klunkar sportdryck under ett lopp. Idag gick jag nästan in i väggen. Jag sprang otroligt långsamt och testade en gel med kaffein efter en knapp timme, men efter runt 1:40 började jag bli yr och trött. Pulsen var låg och jag hade inga smärtor i benen. Men det är tydligt att springa långt två dar i rad gör att effekten blir en annan än att springa med glykogenfyllda, fräscha ben. Dagens pass kanske motsvarade km 10-30 av en mara, eller ännu hellre km 15-35. I alla fall hoppas jag det.
Hälsoblogg