Jag har funderat över tävlingsplanerna för nästa år. Hade jag råd och tävlingen ägde rum lite tidigare än september (då det är möjligt att få ledigt) skulle jag gärna åka till Zofingen i Schweiz för den stora (den största och häftigaste?) duathlontävlingen.
Men efter att ha följt eliten på New York Marathon och tittat på Jojje Borsséns fina film från loppet 2009 beslöt jag mig för att springa Chicago Marathon 2012. Det finns visserligen en teoretisk möjlighet att jag kan komma med i New York genom lotteriet, sannolikheten är runt 20% såvitt jag förstår, men det räcker inte förstås för att man ska kunna räkna med att komma med. Chicago är ett fint lopp också och betydligt enklare: man behöver bara boka ett hotellrum downtown och promenera till starten, istället för att gå upp supertidigt för att ta en buss till Staten Island och vänta i flera timmar på startskottet. Jag behöver bara anmäla mig i tid, min seeding är redan klar: Start Corral C, eller t.o.m. B om jag springer halvmaran 7 minuter snabbare än PR före den 19/8 (inte helt omöjligt, men det skulle kräva ganska mycket träning). I vilket fall som helst är det ett bra mål.
Beslutet förenklar livet. Nu behöver jag inte fundera över om jag ska springa en mara redan i april. Det behövs inte med ett större mål i sikte. Det får bli samma vårupplägg som i år: 10 miles i januari, tre halvaror i mars, april, och maj (om jag inte blir sjuk eller det blir total snöstorm). Triathlon eller duathlon i juni, juli och augusti för att kulminera i Chicago i början av oktober.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar