Lärorikt fiasko

Före säsongens första duathlon idag kollade jag in däcken. Framhjulets såg lite slitet ut, men jag trodde att det skulle hålla en liten tävling.

Det gjorde det också, men jag fick punktering på bakdäcket istället. Det tog tio minuter att fixa och jag fick inte i tillräckligt med luft så att i varje litet gupp slog fälgen i. Jag förlorade också entusiasmen för loppet och presterade betydligt sämre, även om jag fick en extra vilopaus.

Men löpningen gick utmärkt: 6:a i löpning 1 och 7:a i löpning 2. I cyckelmomentet slutade jag trea från slutet...

Lärdomar:
Trots avsaknaden av backar där jag bor kan jag ändå springa ganska fort i kuperad terräng.
Mina nya terrängskor (Montrail Rogue Racer) är alldeles fantastiska både på asfalt och i skogen. De är nästan lika lätta som mina vanliga löparskor och har ett enormt bra grepp.
Min löpning är betydligt bättre än min cyckling. Jag passerades inte av någon närjag sprang, men flera gånger på cyckeln även innan missödet. Det verkar som om tri- och duathleter föredrar att träna cyckling.
Jag ska ta mig en titt på andra däck och slangar. Det lär finns sådana som inte punkteras så enkelt.

Så det blev en fin dag, trots missödet.